Varför lyckas inte giraffer äta upp alla Afrikas acacior? Vad gör egentligen eksnyltmalen i Hagaparkens ekar?
För att få reda på mer om Trädens hemliga liv bjöd Haga-Brunnsvikens Vänner in Ayco Tach till seminariet Trädens hemliga liv den 19 mars. Han är forskare vid Stockholms universitet, institutionen för ekologi, miljö och botanik och studerar med sitt team sambandet mellan växter, mikroorganismer och insekter. Forskningsteamet använder såväl experimentella som teoretiska och molekylära tekniker i sin forskning.
Är vi växtblinda?
Ayco började med en test av vår uppmärksamhet. Han visade en sida med 7-8 olika växter och djur, tog bort den och frågade vad vi i publiken sett.
– De flesta brukar se lejonet och björnen, men inte alla växter. Vi har en ”växtblindhet”, vi ser inte problemet med minskad biologisk mångfald bland växter. Detta trots att 99,8 procent av biomassan i världen består av växter och träd. Bara 0,2 procent är insekter och däggdjur (förutom människan) utgör mindre än 0,01 procent.
Ayco och hans team forskar på ekar (Quercus robur) i Stockholmstrakten och kaffeträd (Arabica coffee) i Etiopien. Anna Barr har undersökt vilka arter som har ekarna som sina hem. Det är bland annat en mängd fjärilsarter. En del arter är bladminerare, de lägger sina ägg på löven och larven utvecklas i olika lager beroende på vilken art det är. Den snedstreckade ekstyltmalens larver lever i bladens övre del som är fylld av klorofyll. Där har larverna föda tills de är klara att flyga ut. Men det finns arter som är ännu lurigare, de sprutar in sina ägg i andras larver och på så sätt ger dem en start i livet.
Många svenskar värnar om bin och andra insekter och bygger särskilda insektshotell.
— Det är hedervärt, men varför gör man så? Tidigare så hade folk kvar lövavfall i sina trädgårdar som blev hem för insekterna. Nu bygger man insektshotell istället, sade Ayco Tack.
Träden försvarar sig
Flera insekter, svampar med mera lever av döda eller döende träd. Det är mycket möjligt att hälften av livet i trädet sker när det är dött eller döende.
– Man kan fråga sig varför världen är så grön när det är så många som lever av träd och växter. Varför äter inte insekterna upp ett träd så länge det finns blad? Jo, det beror på att växterna producerar ämnen för att avskräcka eller ibland döda sina fiender, sade Ayco.
Akacian i Afrika har utvecklat ett gott skydd mot giraffer. När en giraff betar bladen så börjar trädet producera tanniner (garvsyra), som giraffen inte gillar. Trädet utsöndrar då etylen som sprids med vinden till andra träd och dessa börjar producera tanniner också. Giraffen är då så listig att den söker sitt bete mot vinden, till träd som inte nås av de varnande signalerna.
Ett par andra exempel på arter med starka försvar känner vi från vår matlagning: wasabi och chilli.
Uråldriga träd och svampar
Sverige har ett av världens äldsta träd. Det växer i Fulufjällets nationalpark i västra Dalarna och ser inte mycket ut för världen.
— Den här granen började växa för 9 500 år sedan. Den ursprungliga stammen är borta, men roten finns kvar och skjuter upp nya stammar efter hand, berättade Ayco.
Det här är dock en yngling jämfört med det aspfrö som började växa för 80 000 år sedan i det som nu är Utah, USA. I Fishlake nationalskog växer nu 47 000 träd som består av samma individ, ett hanträd. Den har inte reproducerat sig på cirka 10 000 år.
— Men den allra största organismen i världen är en honungsskivling (Armillaria solidipes) som växer i Oregon. Den är hela 3 kilometer i diameter och omfattar 8,9 kvadratkilometer.
Livet under jorden
Man beräknar att en fjärdedel av världens arter bor i underjorden. En stor del är förstås svampar, som har sitt huvudsakliga liv i mycelet – trådarna under jorden. Fruktkropparna av kantarell som vi ser är bara till för att sprida sporer och svamparten vidare.
Mycelet lever i symbios med både träd och växter. Träden bjuder på socker och svampen bidrar med näring och vatten. Mycelet kan ha symbios med flera träd och underlättar på så vis att olika träd utbyter nyttigheter.
— Forskning har visat att douglasgranen som vuxen delar resurser med sin avkomma. Man kan säga att det finns en ”Wood wide web” av träd som delar sina resurser med andra träd och även utbyter information och kan varna varandra. Det finns också arter som kan ”hacka” sig in i symbiosen mellan träd och svamp, ett exempel är korallroten, en orkidé som lever på svampmycel.
Ett exempel på att alla växter inte är sociala är det svarta valnötsträdet som gärna vill växa på en solig plats i eget majestät. Därför utsöndrar den en giftig substans från rötterna som förhindrar andra arter att etablera sig.
Film om ekens värld
Ayco Tacks team har gjort en film om livet i en ek. En ek: en värld i världen. Filmen är på svenska.
Mer information
Följ Ayco Tacks forskning här
Länk till Ayco Tacks sida på Stockholms universiet