• Skip to secondary menu
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Haga-Brunnsvikens Vänner

Värna vårda visa Haga-Brunnsviken

  • Hem
  • Besök Hagaparken
    • Besök Hagaparken
    • Hitta hit
    • Ljusfester
    • Hagadagar
    • Vintersvamptur i Hagaparken
    • Vigsel i Hagaparken
    • Friluftsliv
  • Yttranden
  • Haga-BrunnsvikenNytt
    • Hagabladet
      • Tidigare nummer av Hagabladet
  • Om oss
    • Vi påverkar
    • Verksamhetsplanen 2020
    • Stadgar
    • Seminarium 15 mars 2018
    • Seminarium 2017
  • Kontakt
    • Kontakt
    • Bli medlem nu!
    • Anders Bodin – ordförande
    • Ny datalag och HBV
  • Länkar

Förtal som dödar

Kungen anklagades i alltmer hatiska förtalskampanjer för att vara en brottslig tyrann, ”Riksförrädare, Allmänhetens tjuv” medan de ofrälse skall ha låtit sig mutas. Så såg det ut 1792 innan Gustav III mördades på Operan. 

— Av Gunnel Bergström,  fil.dr. medlem i styrelsen för Haga-Brunnsvikens Vänner —

Den 28 juni 1789 anfaller svenskar utklädda till kosacker den svensk posteringen i Pumala.

Gustaf III förklarar Ryssland krig med hänvisning till detta fingerade överfall.  1772 års regeringsform förbjuder honom börja krig, men han ser sig ingen annan råd. Katarina II understödjer genom sin ambassadör Razumovskij både ekonomiskt och politiskt den adliga oppositionen. Österrike och Preussen ägnar sig åt huggsexa på länder som saknar ett starkt försvar. 1772 tillskansade de sig delar av Polen, som efter ytterligare två delningar upphör att existera. Sverige har redan tvingats lämna ifrån sig delar av Finland i det olyckliga kriget 1741. Gustaf vet att Katarina II undviker erövringskrig, att hon i stället infiltrerar, provocerar och – om ingen krigsförklaring följer – annekterar.  1786 annekterar Ryssland Krim. Gustaf, som vet att Katarina II ser Skandinavien som en del av sin intressesfär,  får vetskap om att  oppositionen i hemliga förhandlingar med Ryssland  avser att avsätta honom. Turkiet förklarar Ryssland krig.  6 juni begär Gustaf i ett skarpt ultimatum att hon skall återlämna de delar av Finland som avträtts 1721 och 1743 och att hon skall återlämna Krim till Turkiet.

Kriget pågår i tre år.  Anfallsplanen att inta Petersburg misslyckas, en rad officerare  begär att få lämna kriget. I Anjala söker sju finländska officerare den 9 augusti underhandla med Katarina om fred. 112 officerare undertecknar därefter en förklaring om att kriget är olagligt. Till gruppen ansluter sig hertig Karl, som kungen gett högsta befälet i Finland, men som låter utrymma sin befästning Högfors i hopp om att uppnå fred. Ett handlingssätt som liknar de polska adelsmännens samarbete med Ryssland vid Polens första delning. Danmark i förbund med Ryssland förklarar Sverige krig. Danmark besätter Uddevalla, Vänersborg, Åmål och Bohus fästning. Preussen, som hoppas på att tillhandla sig Svenska Pommern och Wismar ingriper i kriget. Gustaf är inställd på fred men vägrar gå med på Katarinas villkor. Han får nu också hjälp av England och subsidier från Turkiet. Han måste för att fortsätta kriget också få fram svenska pengar och sammankallar därför en riksdag. I detta trängda läge framlägger kungen för riksdagen Förenings – och säkerhetsakten, som gynnar borgare och bönder, då han utgår från adeln inte kommer att bevilja  honom  pengar för att fortsätt kriget. Adeln visar sig ha för avsikt att i stället ge pengar till Hertig Karl, kanske som ett tack för stödet.  Gustaf spelar därför ut sitt starkaste kort, Anjalamännens landsförräderi, och stöds nu faktiskt av sin bror hertig Karl. Gustaf inträdde då på Riddarhuset och lyckades genomdriva att Förenings- och säkerhetsakten undertecknades.

Därmed fördjupades fiendskapen  mellan kungen och adeln.

I sjöslaget vid Svensksund 9 -10 juli under Gustaf ledning avgörs kriget. Ryssland förlorar 50 fartyg och minst 9000 man. Sverige förlorar 6 fartyg och 300 man. Gränsdragningen mellan Ryssland och Finland fastställs slutligen och Ryssland släpper kravet på att Sverige ska återinföra Frihetstidens konstitution. Men den ryska delegationens samröre med oppositionen fortsätter. General Pechlin, som vid revolutionen 1772 jagats från makten, leder nu sammansvärjningen mot Gustaf III.

Kungen anklagas i alltmer hatiska förtalskampanjer för att vara en brottslig tyrann, ”Riksförrädare, Allmänhetens tjuv” medan de ofrälse skall ha låtit sig mutas. Enligt förtalet har ett slaveriets ok lagts på folket.  Adeln hyllas för sitt hjältemodiga försvar av friheten. Sverige uppges befinna sig i djup kris, skulden tillskrivs Gustaf III och enda sättet att undvika undergång sägs nu vara att förändra landets styrelsesätt.

Men, framhåller Sten Carlsson i Svensk Historia, inte heller 1789 års reformer innebar diktatur.  ”Det gustavianska enväldet” har aldrig existerat…Ingen enskild  svensk under 1700-talet har betytt så mycket för ståndssamhällets underminering som adelsvännen Gustaf III.”

Gustaf III samlar under senhösten 1791 och januari 1792  sina trognaste medarbetare i sitt intimt eleganta sammanträdesrum Divanen i övervåningen på Hagapaviljongen för att utforma en ny författning liknande den engelska med två kamrar. Kungen skulle helt avstå från att personligen delta i riksdagen. Sju Ministrar blir chefer för var sin statsexpedition och skall vara riksdagens sakkunniga.

Samtidigt intensifierades planerna på att mörda kungen.  Greve Horn och kapten Anckarström försökte redan på nyårsnatten 1792 ta sig in i Hagapaviljongen, men skymtade genom fönstret kungen blek, till synes död och gav sig av. Anckarström, nu i sällskap med greve Ribbing, gjorde ytterligare försök på teatern och operan.

Den nya författningen blev aldrig framlagd vid Gävleriksdagen 1792. Kungen skriver själv: …jag fann hos adeln så mycken oklok hetta, att jag förutsåg, att jag antingen skulle alldeles misslyckas eller bliva tvungen att bruka våld och detta skulle hava kostat blod. Adeln förstår mig icke och förstår icke heller sitt eget intresse. Jag är adelns vän och jag kan icke vara konung utan adel. Delar av förslaget realiserades 1809 och genomfördes 1840 då vi fick vår nuvarande statsrådsorganisation. Handlingarna från mötena på Hagapaviljongen har försvunnit, liksom många andra dokument från 1792. Men kungens med egen hand nedtecknade koncept finns kvar, likaså protokollet från den 15 mars, då frågan om ny regeringsform åter tas upp på Haga. De tre ofrälse representanterna och Armfelt var för, de fem adliga emot. Kungen fogar till protokollet: ”Nu bör jag foga min röst till de mesta rösterna av nationens fullmäktige.”

Följande dag skjuts kungen.

Men förtalet upphör inte. Nu gäller det att visa att Anckarström var en ensam galning. Då hertig Karl blivit regent och mördaren avrättats, benådas samtliga övriga inblandade.  Beklämmande är historikern Erik Lönnroths biografi, Den stora rollen, där kungen framställs som en ”hysterisk egocentriker” och egentligen inte tilldelas några politiska och förnuftsmässiga bevekelsegrunder. För honom är det ryska kriget 1789 mest en teatral gest och inte ett nödvändigt motdrag mot Katarinas intriger tillsammans med den adliga svenska oppositionen.

Det är frestande att dra en parallell mellan förtalskampanjen mot Gustaf III och den posthuma smutskastningen av Richard III i England, den som bl.a. kommer till uttryck i  Shakespeares pjäs. För huset Tudor var det viktigt att den besegrade ätten York framställdes i sämsta möjliga dager. Det legitimerade det egna maktövertagandet. För Gustafs mördare liksom för den så småningom tillträdande ätten Bernadotte var det lika viktigt att Gustaf och gustavianerna berövades heder och ära.
Men Lönnroth? Varför ägnar han sig nästan 200 år senare åt ett så totalt förnekande av Gustaf III som realpolitiker och handlingsmänniska, som fosterlandsvän och framstegsivrare?

De många nya fakta som här återges har hämtats från  Beth Hennings  Fyra gustavianska studier  1963.

Sammanträdesrummet Divanen på Haga slott.
Sammanträdesrummet Divanen på Hagapaviljongen.

 

 

 

 

 

 

3 oktober, 2016

Primärt sidofält

Stöd vår verksamhet

Haga-Brunnsvikens Vänner är en ideell förening. Vi arbetar för att bevara  och utveckla Hagaparken och Brunnsvikenområdet.

Stöd vår verksamhet:

Bli medlem! Läs mer om avgifter under Kontakt och anmäl dig här.

Ge ett bidrag via plusgiro 428 37 57 – 5 eller Swish till 123 221 35 10.

Bli medlem nu!

Stöd vår verksamhet för att utveckla och bevara Haga-Brunsvikenområdet! Läs mer under
Bli medlem nu!

Följ oss

  • Facebook
  • Instagram

Kategorier

  • Besök Hagaparken
  • Blandat
  • Brunnsviken
  • Gustav III
  • Haga-BrunnsvikenNytt
  • Haga-Brunnsvikens vänner
  • Hagadagen
  • Ljusfesten
  • Nationalstadsparken
  • Okategoriserat
  • Seminarium
  • Yttranden

Kommande aktiviteter

Det finns inga kommande aktiviteter.

Visa kalender

Haga-BrunnsvikenNytt

Haga-BrunnsvikenNytt 2023-1 (1)

Nationalstadsparken

Footer

Kontakt

Ordförande Anders Bodin

info@haga-brunnsviken.org

Medlemsfrågor: medlem@haga-brunnsviken.org

Kontaktadress

Haga-Brunnsvikens Vänner
c/o Bodin, Mariatorget 1B
118 48 Stockholm
telefon 0708-26 7016 (till ordförande Anders Bodin)

Stöd vår verksamhet

Bli medlem eller skicka ditt stöd. Se avgift under Kontakt.

Plusgiro 428 37 57 – 5 eller Swisha stöd till 123 221 35 10. Skriv gärna namn och ”stöd till HBV”.

Copyright © 2016-2023 Haga-Brunnsvikens Vänner

Webbproduktion KoBoToLo