Den som tränat sig mycket i musikutövning i allmänhet är bättre på känslor än den som inte gjort det. Sambandet förstärks dessutom om musikverksamheten skett i grupp (ensemble). Musiken påverkar även mage, tarm och blodtryck med mera. Det här visar forskning som jag lett och deltagit i vid Stockholms universitet.
— av Töres Theorell, professor–
Hagaparken är en fantastisk plats för musikupplevelser. Tänk på några av de dikter Bellman lämnat efter sig med motiv från Hagaparken och hela Nationalstadsparken. Både Hagaparken och Brunnsviken nämns specifikt i Sång nr 64. Inledningen är ju välbekant för alla stockholmare: ”Fjäriln vingad syns på Haga…”
Lyssna på Fjäriln vingad…
Även Brunnsviken nämns specifikt: ”Se Brunnsvikens små najader…” . Fiskartorpet på Norra Djurgården nämns i flera av sångerna. Många har säkert suttit på gräsmattorna, i Ekotemplet eller under träden i Hagaparken och sjungit Bellmans sånger för varandra.
I Haga-Brunnsvikens Vänner sätter vi musiken högt. Såväl vid Ljusfesten som på Hagadagen stimulerar oss Hagaparken till många musikinslag. Allsång, körsång, jazzband, folkdanslag, nyckelharpor, operaföreställning, sångskådespel och stråkkvartett är exempel på olika genrer som deltagarna i föreningens begivenheter kan få lyssna på eller delta i.
Naturen bakom musiken
Hagaparken med omgivning utgör en blandning av kulturhistoria och natur. Naturen ligger bakom en stor del av musiken. Vind, vågor, fågelsång, hummelbrummande, fiskplask, måsskrin, gökens koko (alltför ovanlig tyvärr), råmanden, gnägganden, ändernas kvackande och prasslande löv när man går – alla är ljud som bidragit till kompositioner i konstmusiken.
Det är mycket som tyder på att vi är programmerade att reagera olika när naturen signalerar lugn än när det blir storm och stormen tar tag i träden, husknutarna och vågorna. Man har visat i strängt upplagda experiment att lugn musik och lugna naturljud sänker pulsen medan hastig, stark och gäll musik höjer pulsen. Och förändringarna i pulsen är kopplade med en mängd andra reaktioner i kroppen, i immunsystemet, i hormonerna och i hjärnan.
Några exempel på vad man med modern forskningsmetodik kunnat påvisa:
Magen och tarmen
Om man lägger in en trycksond i magsäcken visar det sig att lugnande musik stimulerar långsamma, knådande rörelser i magtarmkanalen. Utsätter man däremot personen för oväsen stimuleras flimrande, oregelbundna peristaltikrörelser. Man kan ju tänka sig att sådant kan ha betydelse för matsmältningen!
Blodtrycket
Om man stryper flödet av blod från underarmen med en blodtrycksmanschett och låter det vara kvar så en stund blir ju armen blå och starkt påverkad. När man släpper stasen återhämtar sig armen snabbare när man spelar glad och rogivande musik än om man spelar ångestväckande musik.
Puls och andning
När man låter en människa först välja två favoritstycken, ett som enligt individen själv skall vara stimulerande och ett som skall vara lugnande, och sedan slumpmässigt spelar upp dessa för personen (som då inte får röra sig) och varvar lyssnandet med tysta perioder ökar pulsen under den stimulerande musiken och då ökar också andningsfrekvensen. En del sänker också sin puls under den lugnande musiken men det är mindre säkert.
Smärtdämpande efter operation
Följande har visats i en slumpvalsstudie: Om patienter vaknar upp från ett stort kirurgiskt ingrepp och omedelbart vid uppvaknandet får lyssna på musik som de själva valt tillsammans med personalen före operationen som lugnande musik, kan man se hur halten i blodet av ett hormon oxytocin (som är smärtdämpande och lugnande) stiger efter uppvaknandet. I en jämförelsegrupp som vaknar upp i tystnad sjunker oxytocinhalterna i blodet istället.
Det finns också studier som visat att personer som vaknar upp från narkos efter en operation och får se bilder av lugn natur, får lägre puls än om de ser andra typer av bilder eller bara ser en betongvägg. Man har visat att detta i sin tur kan göra att konsumtionen av smärtstillande medel blir mindre och att vårdtiden kan förkortas under eftervården.
Naturljud programmerar hjärnan
Sambandet mellan vissa typer av musik och naturljud är tydligt. Både naturljud och lugn musik kan minska stressrelaterade, fysiologiska reaktioner som till exempel svettning. Jag tror själv att vår hjärna till och med är programmerad att slå på det parasympatiska lugn-och-ro-systemet (i vilket oxytocin delvis ingår) när naturen är lugn. Omvänt är vi programmerade att reagera med påslag av hela vår stressreaktion när stormen blåser, vilddjuren vrålar och ett träd faller i vår närhet.
De flesta kända kompositörer har referenser till naturen i sin musik. Man kan nämna
- Beethovens pastoralsymfoni med en av satsbeteckningarna ”Glada känslors uppvaknande vid ankomsten till landet”,
- Debussy La Mer,
- Schubert, fågelsång och sprittande fisk i ”Forellen” och i Forellkvintetten och
- Bellman, ”Småningom uppblåser vind i de fallna seglen”.
I vår egen forskning har vi visat att den som tvingas sitta stilla när ett disharmoniskt ackord spelas utan förvarning, kan få en kortvarig episod av oregelbunden puls. Den effekten försvinner om vi tillåts att röra oss till musiken. Jag och andra forskare tror att olika slags rörelser också är programmerade till olika slags musik. Många av oss är mycket känsliga i vår kropp för musiken.
Musiken och känslorna
Det är viktigt att förstå också att musikens roll inte bara skall vara att göra oss lugna. Ibland behöver vi musiken som förstärkning när vi måste tag i en ledsen, orolig, stolt, arg eller glad känsla. Ett tydligt exempel är begravningsmusiken som ju konstrueras för att vi skall gråta och känna oss riktigt ledsna.
Att musikupplevelser kan framkalla olika känslor och att de även kan förstärka de känslor som råkar finnas just när man lyssnar på musik är något som de flesta skulle hålla med om. Men en lite annorlunda fråga är om upprepade musikupplevelser skulle kunna på längre sikt påverka vår emotionella ”skicklighet”, dvs förmågan att särskilja, sätta namn på och förmedla känslor, Man skulle kunna formulera huvudfrågan annorlunda och enklare:
Finns det något samband mellan ett liv med mycket musik och förmåga att hantera känslor? Kan man vidga detta till att gälla även andra kulturella aktiviteter, dvs skrivande, bildkonst, teater och dans?
Feltolkning av känslor
Att särskilja och tolka samt beskriva och förmedla känslor har stor betydelse för en människa i hans/hennes kommunikation med omgivningen. Den som inte kan skilja på ilska och ledsenhet hos sig själv, kan inte förväntas tolka sådana känslor rätt hos omgivningen.
Ledsna känslor kanske tolkas som arga. Då blir det fel i samspelet – den som blir arg tillbaka på någon som egentligen är ledsen ställer till emotionella problem och kan sätta igång konflikter helt i onödan. Detta är förstås av betydelse överallt där människor skall fungera i grupp, till exempel hemma i familjen, i skolan och på arbetsplatsen. Oförmåga att hantera känslor i dessa avseenden kallas alexitymi.
Musikträning och känslor
Sambandet mellan livslång musikträning och känslomässig kompetens har varit föremål för en del vetenskapliga studier.
För det första har vi kunnat visa att den som tränat sig mycket i musikutövning (instrument eller sång) i allmänhet är bättre på känslor än den som inte ägnat sig åt aktivt musikutövande. Det gäller både män och kvinnor. Sambandet förstärks dessutom om musikverksamheten skett i grupp (ensemble).
Men både motivationen att öva och den känslomässiga kompetensen påverkas till en del av ärftliga faktorer. Det visar sig att sambandet mellan musikutövning och känslomässig kompetens är pleiotropiskt, dvs till största delen förklarat av arvsfaktorer. Det handlar troligen om samspel mellan arv och miljö. Man tänker sig att personer med bra emotionell förmåga i vissa familjer stimuleras under uppväxten att uttrycka sig med musik. Det finns liknande samband när det gäller musikutövning och allmänintelligens och även där handlar det om arvsfaktorer.
Olika delar av hjärnan aktiveras
Med detta sagt skall man dock också påpeka att en som får lära sig spela piano från 6 års ålder stimuleras i sin utveckling av de främre delarna av hjärnbalken, dvs den struktur (corpus callosum) som kopplar ihop vänster och höger hjärnhalva. Denna har betydelse för känslomässig kompetens, och dessa resultat talar ju för att musikträningen kan ha en verklig effekt på förmågan att hantera känslor, åtminstone om träningen startar tidigt.
På samma sätt har man i slumpvalsstudier visat att barn som börjar spela piano redan vid 6 års ålder får en bättre utveckling av de delar av hjärnan som sköter den finmotoriska kontrollen av fingrarnas rörelser.
För det andra fanns det oberoende av sambandet mellan musikutövning och känslomässig förmåga även ett liknande positivt samband mellan träning/förmåga att skriva (prosa eller poesi) och känslomässig förmåga. Kompetens när det gäller bildkonst hade hos män och teaterkompetens hos kvinnor också samband med känslomässig förmåga. Den som hade kompetens i flera kulturområden samtidigt var särskilt bra på känslor!
Studie på enäggstvillingar
Genetiska faktorer spelar en viktig roll i relationen mellan å ena sidan musikerfarenhet (och kulturella erfarenheter i största allmänhet) och å den andra förmågan att hantera känslor. Därför var det viktigt för oss att analysera en situation med fullständig kontroll av de genetiska faktorerna. Det vi gjorde var att intervjua enäggstvillingar i vilka den ena tvillingen hade spelat mycket piano i livet och den andra gjort detta i mycket liten utsträckning (minst 1 000 timmars skillnad, som i fortsättningen kallas pianodiskordans). Tio sådana par deltog i omfattande undersökningar. Skillnaden i spelade timmar innebar att den ena tvillingen hade ägnat sig åt en hel del amatörmusicerande (ingen var professionell) medan den andra tvillingen börjat spela som barn, men ganska snart slutat.
En intervju gjordes separat med varje pianodiskordant enäggstvilling. Den pianospelande tvillingen hade då mycket mer specifika och rika svar på frågorna om vad musiken betytt i livet och för hälsan än den icke spelande tvillingen. Dessa precisa svar innehöll fler referenser till flowupplevelser och kreativitet än svaren från de icke-spelande tvillingarna vars svar om musik var mera konventionella och inte så preciserade.
Fysiologisk registrering gjordes under tvillingintervjuerna. En tydlig skillnad uppstod i början av intervjun: Den icke-spelande tvillingpartnern använde signifikant mer tid på att diskutera den första frågan som handlade om varför skillnaden i musikutövning mellan tvillingsyskonen uppstod när de var barn. Under de övriga avsnitten i intervjun fanns ingen sådan skillnad. De fysiologiska registreringarna visade att hjärtat slog hårdare hos den icke spelande tvillingen under denna del av intervjun. Kanske återspeglar detta att musiken under barndomen ger avtryck under hela livet? Intervjun har kanske påmint den icke-spelande tvillingen om något i barndomen som har varit känsligt men sällan eller aldrig diskuterats.
Källor
- Theorell T (2014) Psychological Health Effects of Musical Experiences. (2014) Theories, Studies and Reflections in Music Health Science. Springer. ISBN: 9789401789196.
- Theorell TP, Lennartsson AK, Mosing MA, Ullén F (2014) Musical activity and emotional competence – a twin study. Frontiers in Psychology. 16;5:774.
- Polderman TJC, Benyamin B, de Leeuw CA, Sullivan PF, von Bochoven A, Visscher P & Posthuma D (2015) Meta-analysis of the heritability of human traits based on fifty years of twin studies. Nature Genetics doi:10.1038/ng.3285
- Lennartsson A-K, Bojner Horwitz E, Theorell T, and Ullén F. (2017). Creative artistic achievement is related to lower levels of alexithymia. Creativity Research Journal, 29(1): 29-36.
- Bojner Horwitz E, Lennartsson AK, Theorell TP, Ullén F. (2015). Engagement in dance is associated with emotional competence in interplay with others. Frontiers of Psychology, Jul 31;6:1096. doi: 10.3389/fpsyg.2015.01096. eCollection 2015 Jul 31
- Eriksson H, Harmat L, Theorell T, Ullén F: Similar but different: Interviewing monozygotic twins discordant for musical practice Musicae Scientiae 1–17 DOI: 10.1177/1029864916649791
- Theorell T, Madison G, Ullén F (2017b). Associations between alexithymia, musical ability, and working in a creative occupation: different patterns for men and women. Under tryckning, J Psychology of Aesthetics, 2018
- Ullén F, Mosing M.A, Holm L, Eriksson H & Madison G. (2014) Psychometric properties and heritability of a new online test for musicality, the Swedish Musical Discrimination Test. Personal Individ Diff, 63, 87-93.
- Theorell T, Lennartsson AK, Madison G, Mosing MA, Ullén F (2015) Predictors of continued playing or singing–from childhood and adolescence to adult years. Acta Paediatr. 104(3):274-84.
- Ullén F, Hambrick DZ, Mosing MA. (2016). Rethinking expertise: A multifactorial gene-environment interaction model of expert performance. Psychological Bulletin, 142(4):427-46. doi: 10.1037/bul0000033. Epub 2015 Dec 21.