”Livsnödvändiga lungor i stadens närhet – dagens krav på kulturlandskapet”. Det var titeln på årets seminarium i Haga-Brunnsvikens Vänner. Vi ville initiera en diskussion mellan forskare och politiker samt administratörer om planeringen av grönområden för människor som bor i storstadsområden. Självfallet hade vi i föreningen särskilt Haga och Brunnsviken i tankarna.
— Av Töres Theorell, professor och medlem i styrelsen för Haga- Brunnsvikens Vänner —
Det långsiktiga syftet med Haga Brunnsvikens Vänners årliga seminarier är att öka medvetandet om att vi har ett ansvar: Vi skall mera aktivt ta tillvara Brunnsviksområdets stora potential. I det här området har vetenskapligt och praktiskt ekosystemkunnande historiskt utvecklats på ett föredömligt sätt.
Men idag utnyttjas till exempel inte Bergianska Trädgården, Bergiusdalgången och Stora Skuggan optimalt. Här finns stora möjligheter att öka folks delaktighet i lokalt odlande. Det skulle kunna ge goda effekter för hälsa, integration och lokalklimat.
Eko-odling för flera ändamål
Anne-Marie Grave berättade medryckande om verksamheten i Hjulsta eko-odling som hon leder. Det är en verksamhet som drivs av eldsjälar. Man har i samarbete med en rad föreningar och utbildningsverksamheter, bland annat Konstfack odlat upp ett stort område som länge legat i träda.
Man lär ut principer för ekoodling – vilket kan ses som kärnan i verksamheten. Men eftersom det är många olika grupper som deltar, till exempel handikappade, äldre människor, utsatta EU-medborgare och arbetslösa ungdomar uppstår helt naturligt en rad intressanta kontakter och positiva sociala processer.
Man undervisar också i stickning – en av de verksamheter som ger inkomster. När man får inkomster fördelas dessa lika mellan deltagarna. Ett experiment som visar den sociala potentialen i en verksamhet som är fokuserad på gemensam ansträngning – att odla!
Naturens lugnande effekt
Jag var moderator och tillika inledningstalare. Jag är emeritusprofessor vid Karolinska Institutet och rådgivare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet. Naturens lugnande effekt var en naturlig inledning för mig.
Många vetenskapliga undersökningar visar att lugn natur har en lugnande effekt på biologiska funktioner, till exempel hjärtfrekvens och hudsvettning. Patienter som får se bilder av lugn natur, särskilt om de samtidigt hör lugna naturljud, får ett biologiskt lugnare uppvaknande och en bättre akutvårdstid postoperativt (bland annat med mindre behov av smärtstillande medicin) än andra patienter.
En stor undersökning gjord av Statistiska Centralbyrån visade att svenskar som arbetar med natur (jordbruk, fiske, trädgård och skogsbruk) mindre ofta känner olust att gå till jobbet än andra yrkesarbetande. Kanske man kan se Ann Marie Graves berättelse som ett slags illustration till detta!
Närhet till grönområden befrämjar fysisk aktivitet
Per Olov Östergren, professor i socialmedicin och global hälsa, Lunds universitet, beskrev hur man med moderna epidemiologiska metoder kan forska på sambandet mellan avstånd till grönområde och hälsa för människor i storstadsområde (Malmö).
Dessa studier, som genomförts på tusentals slumpvalda boende i Malmöområdet, visar bland annat att fysisk aktivitet är betydligt vanligare bland personer som bor nära grönområden. En viktig undersökning handlade om flyttningar mellan åren 1999 och 2005: Hur hade hälsan påverkats av en flytt?
Ett av resultaten var att de personer som hade den sämsta förväntade psykiska hälsan var den grupp som hade den största fördelen av att flytta närmare grönområden. Deras hälsa förbättrades med 24 procent och det var en statistiskt säkerställd, gynnsam förändring jämfört med andra grupper. Östergrens slutsats var:
Det finns en tendens till att gröna miljöer kan fungera som kompensatoriska mekanismer för de som har sämre resurser i andra avseenden eller är utsatta för större risk för sämre fysisk eller psykisk hälsa. Gröna miljöer har därför betydelse för hälsan, både generellt och för dess jämlika fördelning
Samhällsnyttan av grönområden i städer
Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet, talade om samhällsnyttor av grönområden i städer.
Han lyfte oss till det internationella perspektivet och citerade FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon vars huvudbudskap är: de urbana områdena måste bli bättre på att sköta om de ekosystem som de är beroende av.
Thomas visade en karta över södra Louisiana inkluderande New Orleans. Kartan visar hur människan successivt förstört enorma våtområden genom att ta marken i anspråk för bostäder, industrier, vägar och annan infrastruktur. Tar man bort en km våtmark stiger flodvågornas höjd med 1 m. Sådant har givetvis blivit en tankeställare för New Orleans och i höst även för Texas och södra Florida. Även temperaturen i städer ökar med katastrofala följder. Thomas refererade till en studie som visat att antalet dödsfall i värmekatastrofperioder år 2003 kan ha uppgått till 70 000 (Robine et al 2007).
Men det fanns också positiva perspektiv. Om vi ökar antalet träd i storstadsområdena ger det en starkt signifikant, avkylande effekt på medeltemperaturen (Saatchi et al 2010). Att plantera många träd är dessutom en lika viktig åtgärd mot dålig luft i städerna som att reducera trafiken. Dålig luft har i sin tur särskilt starkt samband med ökad dödlighet i stroke och hjärtkärlsjukdom.
Bergiusdalgången genom århundradena
Lotta Leijonhufvud, agrarhistorikern vid Göteborgs Universitet, gav oss en historisk bild av gångna tiders förmåga att aktivt ta tillvara den gröna mångfaldens ekosystemtjänster i Brunnsviksområdet.
Bergiusdalgången mellan Lappkärrsberget och Naturhistoriska Riksmuseet kallades tidigare Varghalsen och var en del av Skeppsbroäng, som var en av Östra Liderne gårds ängar på 1500-talet. Det var från början äng med stor naturlig artrikedom, blev experimentalfält på 1800- och 1900-talen och är nu i träda.
Hon började med att visa oss en målning av August Malmström från 1865. Man såg en lycklig skolklass som fått tillfälle att gå ut i naturen. Man får fantasier om att dessa skolbarn kanske inte hade en så rolig innerstadsmiljö att vistas i sin vardag.
Därefter fick vi se kartor av nordöstra Stockholm inkluderande Kaknäs, Bergshamra, Solna och Södermalm från tiden för reformationen och därefter en karta över motsvarande områden från 1696. När man ser dessa äldre kartor slås man av hur stora vattenytor Uggleviken, Laduviken och Igelsjön hade på den tiden. Så var fallet fortfarande 1846.
Miljöborgarrådet imponerade
Katarina Luhr, miljöborgarråd och verksam för Miljöpartiet de Gröna, inledde den allmänna diskussionen. Hon imponerade på oss alla med sina kunskaper och allmänna klokhet. Det bådar gott inför fortsatta diskussioner om hur staden skall planeras så att vi tillgodoser behoven av stadsodling.
Katarina Luhr talade om behovet av att bevara de stadsnära skogsområdena i Stockholmsområdet, och budgetsatsningar på natur och fritidsliv. Vilka former stadsodling skall ha diskuterades också. Det man främst utreder är småskaliga lösningar.