Tio gröna kilar fungerar som livlinor för den biologiska mångfalden i Nationalstadsparken. De är också oerhört viktiga för friluftslivet. Det är viktigt att få kommunerna att ta in de gröna kilarna i sin planering.
— Av Sten Hellqvist, medlem i styrelsen för Danderyds naturskyddsförening —
Storstockholmsområdet har kvar en grön infrastruktur trots många decennier av en allt hårdare exploatering för bostäder och arbetsplatser. Eftersom byggandet har koncentrerats längs de radiära väg- och spårstråken har det blivit kvar gröna kilar där emellan.
Tio gröna kilar har identifierats och uppmärksammats av naturvården och de regionala myndigheterna så som oerhört värdefulla naturstråk för både naturens eget behov och för människans behov av rekreation och friluftsliv och därmed för folkhälsan.
Nationalstadsparken är navet
Man kan uppfatta kilarna som mer eller mindre krokiga ekrar i naturhjulet med Nationalstadsparken som hjulets nav.
Naturen behöver väl fungerande infrastruktur för att den biologiska mångfalden skall bestå och även kunna öka. De gröna kilarna fungerar som spridningskorridorer för växter och djur och utgör därmed livlinor för den biologiska mångfalden i Nationalstadsparken.
Broar och undergångar
De är dock ej helt intakta utan det finns här och där försvagade spridningssamband, ofta där de stora väg- och spårstråken bildar barriärer genom kilarna. Det är något som dåvarande Vägverket och Banverket uppmärksammade i en utredning för många år sedan. Det skulle behövas ett antal ”ekodukter” för att minska de värsta barriäreffekterna så som vid Järva. Ekodukter är rätt breda vegetationsklädda broar eller stora undergångar som förbinder båda sidorna av barriären.
Jag vill beskriva några av de viktigaste kilarna:
Rösjökilen
Rösjökilen går från Sigtuna via Vallentuna, Upplands Väsby, Sollentuna, Täby till Danderyd. Den ansluter genom Danderyds grönstruktur till norra Djurgården nere vid Stocksundet där Cedergrenska parken utgör en viktig länk.
Alla gamla grova ekar i Danderyd har en mycket viktig roll för att stötta ekarnas ekosystem på Djurgården. Ekarna utgör livsmiljöer för en väldig massa arter av framförallt insekter men även växter och fåglar.
E18 och den hårda exploatering som görs på båda sidor om vägen utgör en förödande barriär om inget görs för att kompensera för detta. Det finns en fin karta med beskrivning av Rösjökilen. Den finns även på internet
Järvakilen
Järvakilen, den längsta av kilarna och som går från Sigtuna genom Upplands Väsby, Sollentuna, Järfälla, Stockholm, Sundbyberg och Solna in till Hagaparken utgör en annan väldigt viktig del av de gröna spridningskorridorerna mellan de perifera kommunernas grönstrukturer och Nationalstadsparken.
Järva utgör dock en kraftig barriär, som behöver mer insatser för att minska i tillräcklig grad. Även Järvakilen finns väl beskriven på internet.
Utvecklingsplan för gröna kilar
Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar aktivt med att bevara och vidareutveckla de gröna kilarna i hela Storstockholmsregionen. Detta avspeglas i bland annat RUFS, den regionala utvecklingsplanen för Storstockholmsregionen, som Tillväxt- och regionplaneförvaltningen på Landstinget utarbetar ungefär vart tionde år. Den nu gällande heter RUFS 2010 och man har börjat arbeta med nästa plan.
Det gäller att få kommunerna att tänka både lokalt och regionalt vid förvaltningen av det enormt viktiga naturkapitalet.
Läs RUFS 2010 http://rufs.se/RUFS-2010/